-



Hinner knappt komma hem från den ena begravningen innan nästa dör.
Hatar det här. Kommer knappt ihåg hur man är glad längre.

-

Nu får det gärna vara nog.

I can't stand standing for nothing, when standing up is all I know.

Arg, ledsen, sur, besviken - you name it.

Riktigt dålig dag igår. For real. Försov mig och vaknade på helt jävla fel sida redan från början. På frukosten hade pappa ringt så då ringde jag upp, anade dock redan vad som hänt när jag läste nummret, och nu är mormor borta. Dagen blev inte precis bättre. Allmänt låg och off resten av dagen och allt jag ville var att sova. Verkar vara mitt sätt att ta itu med det, för än så länge inga tårar. Är ledsen men kan inte gråta, för på något sätt har jag väntat på detta rätt länge nu och menar, få somna in i sin egen säng och slippa lidandet, så jag skulle vilja ha det iaf.

Arg, sur
och besviken kommer sig förmodligen av min groteska trötthet. Som vanligt. Men icke desto mindre. Sur på hela jävla världen och lika besviken på den och alla människor.

Försökte sova när jag slutade igår men gick inte och till slut kände jag att jag behövde lite mer tid på mig så jag ringde Mattias och bad om att få börja senare. Sedan gick kvällen rätt snabbt, med lite lagom mycket att göra och jag drog väl mig hemåt vid kvart i fyra eller nåt. Kom hem halv fem, lade mig pladask i sängen och sov en halvtimma och efter det var jag faktiskt rätt pigg. (Jävligt hungrig dock efter att inte ha käkat på över 12 timmar) Var lite depp ett tag i början och folk började tjata, -Jag sa som det var och sedan gick djungel-truck-telegrafen snabbt. Inte fått några tykna kommentarer eller nåt på två dar nu. Bara småhugg igår för att jag var off.

Men nu. Åkte till Fölene när jag slutade men det var inte en kotte där, så jag lade mig på altanen med min Polly-bok och lyssnade på när regnet började vräka ner. Läste kanske tre sidor innan jag stensomnade och vaknade av glassbilens trudelutt, för att somna igen och vakna när mamma kom hem.

På tal om något helt annat. En sak som slog mig förut är att jag fan aldrig är "ute" längre. Närmaste jag kommer är när jag jobbar. Bara  diverse hemmafester jag hamnar på. (Tänker liksom inte räkna Gallis, Parken eller whatsoever till att gå ut)

Men för att återgå till ämnet igen. Känner för att fortsätta mitt deppande (allt är faktiskt inte kass, har lite roliga saker med, men just nu är de lika med massa ångest) men trots det börjar jag undra om jag inte borde känna mer. Jag är förmodligen en dålig människa som kastar Polly på folk när jag egentligen borde vara jätteledsen.



How cold can a heart become?
Before it crumbles
Or decides to stay numb.
I know what its like to feel cold
And I don't want to die alone
So why waste another day?
Turning our backs and walking away
I want to feel everything
And I want to grow in everyway.
Because I can't stand feeling nothing
I can't stand feeling old.
I can't stand standing for nothing
When standing up is all I know.

-

Nej nej, vi är inte dumma på nåt vis...

Urspårning på min och Sannas diskussion om solbränna och hurvida hon bleknade eller inte när solen gjorde några minuters uppehåll. Påminde henne om att en annan har stått ut med regn i en vecka nu:


Sanna säger:
ah, jag vet, försöker tänka på det...   det är som en skylt jag läste i stan idag "please god, make me thin, or at least make my friends fat!"  :P
Josefine säger: hemska människa, ska vira in dig i ditt vita jävla lakan :P
Sanna säger: så länge du håller knät borta  
Josefine säger: blöder inte. kommer lite grönt ibland ;) men annars håller det tätt! :P
Sanna säger: skönt att höra :P
Josefine säger: visst äre :P
Sanna säger: önskar mina små rackare också kunde hålla tätt :P
Josefine säger: läcker de grönt också? vi kommer kunna skapa en grön monsterfarm till slut.
eller en liten pool iaf.. :P
fy fan nu har jag äcklat mig själv också  :P
yuck
Sanna säger:

inte alls omöjligt, fast mitt drar åt gult oftast, och det sista är ju ganska tunt och mer rött, eftersom det kommer lite blod också
men gå o få ur en rejäl klufs ändå :P
Josefine säger:
sch.. mår dåligt nu  :P
kommer ju ha satt i mig alla chips i onödan snart...



Som ni märker. Inga konstigheter. Jag är förvisso hög på mättat fett, socker och gud vet vad det finns för gosigheter i obskyra mängder choklad, chips och dipp. Är görtrött och gör mitt bästa för att hålla mig vaken till Poltergeist börjar. Egentligen är det nog så att vi helt enkelt inte ska prata med varandra efter 23 på kvällen. Då blir det så här.

Off the air

Tar och taggar ner lite nu. Man ska inte festa när det är för mycket jobbiga grejer runtom. Så äre.

Back to work nu efter min semestervecka, som inte blev så mycket semester, men ändå rätt lyckad åtminstone till en början. Bara solade och chillade i Varberg, när vi inte fiskade runt på lite udda ställen att sova på. Avslutade minisemestern med att titta på Alvin och gänget 2.

Jobbade i torsdags och seriöst: Beställa té på krogen ? Och sedan börja tjafsa om priset? Nae, vet ni vad. Det där fick Mattias ta hand om tillslut. Hade fullt upp hela kvällen men det var lite annat folk än vad det brukar vara eftersom Poodles spelade.

Helgen blev väl inte så lyckad som det var tänkt. Lite för sliten och lite för ledsen. Återigen. Inte dricka när man har fullt i skallen.


Hatar att inte veta.

Men kom igen då...

CRY YOUR EYES OUT!
Fortsätter på nästan samma tema.


- Va fan händer?! Ni kan inte göra så och säga "Du bor ju i Herrljunga". Guess what. Inte helt jävla död inombords.
- Va fan händer?! Extas-sommar någon ?! Nä, tänkte väl det.  Bra vs. dåliga minnen liksom.
- Va fan händer?! Personligen tre jävla breakdowns på en vecka...

Jag ôrker icke!


This innocence is brilliant, I hope that it will stay
This moment is perfect, please don't go away, I need you now
And I'll hold on to it, don't you let it pass you by





RSS 2.0