Angels wings, can you carry me away?
Dagen har spenderats med en promenad i skogen och snön. Funderade på massa saker men vet inte om jag kom fram till något.
Tänkte skriva ner massa skit här nu, bara så ni vet, för att få ur mig det.
Min familj. Det spricker här och var. Jag vet inte varför och jag vet inte vad jag ska göra åt det, vilket gör att jag drar mig undan och stänger dem ute. Det märks att jag inte varit hemma här så mycket för jag trivs inte med att vara här. Ibland går det, ibland inte. Och ja. Jag saknar den gamla tiden en del men numera kryper det i kroppen och jag känner mig mest oönskad och ivägen här. Har aldrig haft särskilt tajt förhållande till mina föräldrar och ja, det är inte bättre nu kan jag säga.
Samma sak gäller folk som jag är/har varit tajt med. Jag orkar inte lägga ner energi på att allt ska vara som vanligt, när det inte är det. Vilket gör att jag återigen drar mig undan.
Jag vet inte vad det är. Ledsen, arg, besviken - jag har ingen aning, förmodligen en blandning, över allt och inget och so far, ingen att dela skiten med. För alla andra verkar för tillfället vara ganska så lyckliga och glada och vem orkar då bry sig? Och jag orkar inte umgås med människor som är glada när jag själv inte är det. Så därför drar jag mig undan och stänger ute folk.
Så värdelöst. Eftersom jag å min sida är så jävla duktig på att ta på mig andras skit.
Så. Pretty much it.
Återgår till gitarren, minnen och böcker
I'd be there for you but would you be there for me?
Tänkte skriva ner massa skit här nu, bara så ni vet, för att få ur mig det.
Min familj. Det spricker här och var. Jag vet inte varför och jag vet inte vad jag ska göra åt det, vilket gör att jag drar mig undan och stänger dem ute. Det märks att jag inte varit hemma här så mycket för jag trivs inte med att vara här. Ibland går det, ibland inte. Och ja. Jag saknar den gamla tiden en del men numera kryper det i kroppen och jag känner mig mest oönskad och ivägen här. Har aldrig haft särskilt tajt förhållande till mina föräldrar och ja, det är inte bättre nu kan jag säga.
Samma sak gäller folk som jag är/har varit tajt med. Jag orkar inte lägga ner energi på att allt ska vara som vanligt, när det inte är det. Vilket gör att jag återigen drar mig undan.
Jag vet inte vad det är. Ledsen, arg, besviken - jag har ingen aning, förmodligen en blandning, över allt och inget och so far, ingen att dela skiten med. För alla andra verkar för tillfället vara ganska så lyckliga och glada och vem orkar då bry sig? Och jag orkar inte umgås med människor som är glada när jag själv inte är det. Så därför drar jag mig undan och stänger ute folk.
Så värdelöst. Eftersom jag å min sida är så jävla duktig på att ta på mig andras skit.
Så. Pretty much it.
Återgår till gitarren, minnen och böcker
I'd be there for you but would you be there for me?
Kommentarer
Trackback
