Those where the days


Många gamla låtar, helt underbart, och mycket spex. Tycker de var bättre nu än när vi såg dem 2005 (heh...börjar bli gammal.) Tappade bort de övriga med en gång när vi kom in på stadion men något annat var väl inte att vänta. Och eftersom jag inte besitter några större journalistiska egenskaper så överlåter jag allt recenserande till dem som kan det.

Sov på ett fint hotell med supersköna sängar och åt dunderfrukost innan vi packade oss på bussen hem igen. Är faktiskt inte så tokigt att åka buss, på tal om ingenting.

Har nu drabbats av kronisk trötthet eller nåt och jag är inte särskilt pepp på något. Jag vill bara sova, grina och gå under jorden. MEN eftersom jag känner mig själv så vet jag att det inte hjälper, alltså masar jag mig upp i ottan imorgon för att sätta mig på ett dumt tåg till Göteborg.






Dearly beloved, are you listening?
I can't remember all words that you were saying
Are we demented?
Or am I disturbed?
The space that's in-between insane and insecure
Oh therapy, can you please fill the void?
Am I retarded or am I just overjoyed?

Nobody's perfect and I stand accused
For lack of a better word and that's my best excuse


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0